Skulptörens goda vänner

Nog är väl stjärten lite för lång?

IBLAND blir man särskilt glad för sina leverantörer och skickar dem en tacksam tanke när arbetet går framåt och projektet tar form. Ingrid* som jag nämnde i förra avsnittet, har förkortat beredningstiden för papier-machén rejält genom att tillandahålla ”färdigmachérat” papper. Det går att avancera betydligt fortare med pappersullen, vare sig man vill mala den med mixer i en spann vatten, eller om man vill lägga på lätt och luftigt (som jag gör nu) med papper-klistertussar. Proceduren med att finfördela papper är något man gott kan tänka sig att slippa ifrån, ehuru det är ett trivsamt och kontemplativt arbete, som liksom ingår i ”skaparprocessen”.

Stommen till min nya figur börjar få sina grundformer. Snart ska jag finmodellera i en ganska fast blandning av papier-machépulver från Kinn.com*. Jag har redan tjyvstartat. Kinn är förstås en annan ”god vän”, vilket jag inte säger baraför att jag råkar jobba där. Jag hämtade material från vårt företag långt innan jag började svara i kundtelefonen, material som jag inte hittade någon annan stans. ”Papier-machépastan” bildar ett hårt skal utanpå pappersullen när den torkat. Det skalet går lätt att karva och fila fram detaljer i och sedan att slipa slätt och ljuvt.
Men det är långt kvar till dess – och jag måste nog korta av stjärten först.

*Både Ingrid och Kinn hittar du bland länkarna till höger.

Redaktören

 

Det här inlägget postades i 3-dimensionellt, Papier-maché. Bokmärk permalänken.