Gips- eller betongrelief på enkelt vis.

EN ENKEL GJUTFORM i Vinamold. För mitt jobbs skull; för att visa enkelheten i proceduren och publicera som tips och råd. Men också för att jag ville prova själv. Originalmodelleringen i Plaxtin, en italiensk modellera som är riktigt skön! Jag bestämde mig för att göra en relief och kom samtidigt att undra varför detta ord i england betyder “lättnad”.

Plaxtinleran är mjuk, smidig och formstabil.

Modellera upp ditt motiv på en platta. Meningen är att du senare ska valla in ditt original för att kunna hälla över smält Vinamold. Tänk på att inte göra för svåra släpp (Vinamold är ett mjukt, flexibelt formmaterial, men det finns gränser). Den röda är mjukare, som gelé och passar bra till mindre, detaljerade saker, medan den gula är mer som stadigt gummi – för strörre objekt. För mig räckte inte den röda till, så jag fick fylla på med den gula kvaliteten. Man kan faktiskt smälts ihop dem och få en mellanmjuk variant. Så lär det bli för mig efter detta experiment.

Vidare i proceduren. Det gula är den fastare sorten vinamold (eftersom den röda inte räckte helt).

När du är nöjd med originalet gör du en träram runt det, som ska begränsa flödet av formmassan. Kanske har du någon annan, bättre lösning. Vinamold ska smältas vid 150-170 grader. Några gör det i ugn, men jag föredrar kastrull och kokplatta. Klipp mindre bitar så går det fortare, men passa värmen! Du får inte överhetta. Då förstör du massan och du får obehaglig rökutveckling. Akta fingrarna också! Det här blir skållhett! Medan Vinamolden smälte förvarade jag lerplattan i frysen. Detta för att ge en snabb avkylningseffekt på formmassan. När tillräcklig mängd smält, häller du vinamolden över ditt original. Försök göra detta i så jämnt svep som möjligt. Då undviker du “kylskarvar” som uppstår där smält massa möter redan avkyld och stelnad vinamold.

Gjutformen är klar. Värmen har smält vissa av Plaxtinets beståndsdelar, men för övrigt är originalet intakt.

När massan åter stelnat är formen klar. Det är lika bra att vänta tills allt har svalnat, men vem kan vänta? Vinamold fäster inte hårt vid någonting vad jag vet, så något släppmedel behövs inte. Fast för säkerhets skull strök jag lite vaselin på ytterramen av trä. När jag avformat glänste båda kontaktytorna (vinamold och Plaxtin) av plaxtinets mer lättsmälta ingredienser. Denna glans försvann efter avsvalning och leran var som vanligt igen.

När vinamold stelnat är det lätt att dra loss den som ett skinn.

Gipset blandas enligt konstens regler: lägg pulvret i kallt vatten tills det slutar sjunka under ytan och i stället bildar en liten topp. Denna topp ska hinna suga åt sig vatten. Rör lugnt om tills vällingen blivit jämn och fin – klart!
Det går lätt att skaka ner gipset i håligheterna genom att “klappa” och skaka lätt på formen. Ge sedan gipset tid! Först att stelna och sedan (helst) att torka till full styrka.

I stället för gips går det lika bra med betong.

Den här proceduren tog cirka 4-6 timmar från lerklump till gipsplatta, inklusive tid att spika ram, smältning och avsvalning. Det behöver sällan gå fortare. Däremot får det gärna ta längre tid. Varför stressa?

En stor fördel med Vinamold som formmaterial är att det går att klippa i bitar och smälta om igen. Om du smälter utan att överhetta håller den för många nya gjutformar. Materialets detaljupptagning är också riktigt bra – nästan i klass med silikon och på många sätt ett ypperligt alternativ till detta.

Dessa och andra formmaterial hittar du förstås på Kinn.com, som också har de andra sakerna du behöver.

Redaktören

 

 

Det här inlägget postades i 3-dimensionellt, Okategoriserade. Bokmärk permalänken.