Redan ljusnar…

Sommardagen skymmer sent…

DET REGNAR. Jag hör det genom fönsterspringan, bruset av hundratusende tunga droppar mot gräs och buskar. Vi är inne i den ljusaste perioden på året, även om denna natt med tunga moln är tämligen mörk. Det gror, växer, blommar, fåglarna har ungar. Lite kyligt vissa dagar, lite sol andra. Och så regn. Men det är ändå sommar, naturens och förtrollningens tid. Vad är väl lite regn?

REDAN ljusnar juninatten*.
Redan klarnar himlen rött.
Nyss min älskade har somnat
vid min sida trygg och trött.

Redan vaknar fågelsången.
Sakta sjunga pulsens slag.
Varm och klar i hjärtat vaknar
livets långa lyckodag.

Karl Asplund

*Juni eller juli? 

Lena Nyman sjöng tillsammans med Rune Andersson den här dikten av Karl Asplund, tonsatt av Berndt Egerbladh. Tur det! Förutom att Lena och Rune framförde sången såväl känsligt som övertygande, till en melodi som stämmer så väl med det svenska vemodet (som i sin tur är så starkt länkat till sommaren), hade jag kanske aldrig nåtts av det här fina stycket?

.. och morgonen gryr tidigt.
(Skiss till ”Café Paradiset”)

I mitt huvud vill jag minnas att Lena och Rune sjunger: juninatten men på nätet hittar jag flest träffar med julinatten. Den allra mesta ljusningen sker i juni, vilket en observant skald troligen vet. Under juli kulminerar visserligen sommaren men dagarna blir faktiskt kortare igen, fågelsången har avtagit och mycket av den magiska känslan av tidigt ljusnande försvinner alltmer. Därför bör det vara ”juninatten”, men någon riktigt tillförlitlig källa har jag hittills inte hittat. (Senare forskning ger svaret.)

Redaktören

 


I juni 2012 visste jag inte vad jag nu, juni 2018 vet.  (Red.s anm.)
Det här inlägget postades i Okategoriserade, Tyckanden & tankar. Bokmärk permalänken.