JAG HAR FÅTT lite svårt med skärpan. Nu letar jag fokus längst nere vid kanten av glasögonen. Dessa tre-fyra år gamla glas känns förbrukade men förfallet i mina egna linser sker fortare än jag hinner bygga upp kontot för optiska hjälpmedel. Att årets sista räkningshög just betalats, ger inte precis större investeringsutrymme.
Fast egentligen är det ju bara glasen som behöver bytas. Bågarna har jag ju redan och jag är varken särskilt trend- eller modemedveten. Frågan är bara om optikern går med på att inte tjäna på bågarna också?
Redaktören
Ingrid. Ja, en hyfsad syn är något värdefullt. Jag har någon slags hornhinnedistorsion som jag också behöver korrigering för. Du har rätt i att ”kludda” så mycket du hinner. Inte för att producera mycket, men för att må bra. För det hävdar jag att man gör vid måleri (och andra liknande skapanden). Skulle det värsta hända får jag väl locka dig till att skulptera (om du inte redan gör det också).
Glasen är inte gratis (åtminstone inte mina) så det finns ju ingen anledning att byta bågar om man trivs med de gamla. Jag fick det tråkiga beskedet häromsistens att synen på vänster öga har försämrats och inga nya glas hjälper. Som väl är ser jag (nästan) precis som vanligt – tyckte bara det verkade som om jag såg lite sämre på vänster öga när jag höll för handen på det högra och jämförde. Och det gjorde jag ju…
Så nu gäller det att kludda så mycket man hinner innan ögat ger upp! Förhoppningsvis gör det inte det än på ett tag. Jag är i alla fall glad att jag är gehörsspelare, så jag behöver inte titta på tangenterna när jag spelar piano om utifall att…
Ingrid