NÄR DAGEN GRYDDE var jag lite bekymrad och inte helt utan grund. Varje sånt här projekt innebär en serie kombinationer av olika moment som aldrig blir desamma. Fast just däri ligger väl också tjusningen, antar jag. I alla fall tyckte jag gårdagens formjobb slutade utan den behagliga känslan som följer ett väl utfört och idogt dagsverke. Jag var osäker och dessutom blev det mer försening. I kväll är känslan annorlunda. Lite mer positiv.
Öppnandet av formen gick bra. Även att sprätta upp innerformen av silikon gick att göra på ett, tror jag, vettigt sätt. Modellen kom ut igen från ”inpackningen”. Visst lossnade hornen igen, liksom ena armen och delar av hårslingorna. Men så mjuk som leran blivit i den här värmen, får det räknas som naturligt.
Hela gjutformen står alltså redo för gjutning. Snygg är den inte, men det bryr jag mig inte om. Den ska vara funktionell! Vikten ligger också precis under gränsen för vad jag rår på att lyfta och flytta. Det vill säga, innan den blir fylld. Men hanteringen efter gjutningen får bli den stundens problem.
Nere i verkstan är figuren tillbaka på sin pulpet, knivskuren och tilltygad. Men nu är leran ledig för något annat kul, nästa gång lusten faller på, eller när någon aktiverar mig igen.
Så, i morgon ska det gjutas. Sen följer ett par dagar för härdning, avformning och puts – jag behöver nog flytta leveransdatumet till fredag/lördag. Då har jag ändå bara dragit över med knappt två veckor. Rätt bra ändå för att vara jag!
Redaktören
