I väntans tider

ritbord1502PLÖTSLIGT BEFANN JAG mig hos optikern. Något som kanske borde ha hänt för ett par år sen? Men det är ju det där med kostnaden. Man ger ju inte bort glasögon precis. Men när jag letar läs- och ritskärpa nere vid glasens kant, alldeles vid bågen – då är det nog dags.
Det går fortfarande med de gamla glasen, men särskilt vid ”precicionsmåleriet”, när jag vill kunna se penselstråna, gör sig handikappet påmint. Nu är de i alla fall utprovade och beställda och då är ju inget (enligt talesättet) som väntans tider.

Redaktören

Redaktören

Det här inlägget postades i Tyckanden & tankar. Bokmärk permalänken.