Jag tror hon är tyska

EK01DET KÄNNS SOM om jag spelar en roll jag inte behärskar. Historieforskning eller vad? Men det är en rolig lek i alla fall. På ett forum läser jag att en ”broder” hittat märkningen på den del som ska mata runt färgtallriken. Jodå, där finns faktiskt något punsat i godset: Någonting-K och sedan c eller d och 10 eller 19. Jaha?
Det första ”någonting” har fyrkantig form och kan med lite hjälp på traven läsas som ett E. Och då hör det bra ihop med K, som i Kahle. Den andra raden lämnar jag därhän tills vidare. Men E K – Emil Kahle, Maschinenfabrik Leipzig-Paunsdorf, det känns som ett gott steg framåt.

EK02

Under färgtallriken finns återigen E K och ett B. Kan B’et stå för Boston? Det är ju en Bostondigel. Knappt urskiljbart finns sedan något (möjlig 6:a) och  en 8:a, vilket inte säger mig någonting. Här är bokstäverna tydligt handformade.

Från: commons.wikimedia.org

Någon sådan här etsad mässingsplatta med tillverkarens namn finns alltså inte, men jag tycker att jag att jag närmat mig ifråga om maskinens härkomst. Företaget sökte patent på en ”tillsats” för den här maskintypen 1922, så det ger en liten aning om var på tidslinjen tryckpressen ska placeras. Hon går mot de hundra, Tyskan, om hon inte redan fyllt det.


gastrumOch så fick jag väl äntligen ändan ur vagnen och monterade min ännu opatenterade gardinstång i gästrummet. Men det ser ut att behövas en version 1.1 också. Må hur som helst sommarsolens arla strålar motas från våra gästers vilande anleten.

Redaktören

Redaktören

Det här inlägget postades i Tecknat, målat och tryckt, Tyckanden & tankar. Bokmärk permalänken.