In flagranti

Edward Belisius XXLMII. Dömd för intrång, ofredande och vållande till (tilltänkt) skada.

OFTA KÄNNS INTE det lätta stegen, men någon gång gör han misstaget. Då är han rökt. Det kvittar vad han har att anföra till sitt försvar, vilka emotionella strängar han spela på. Rättegången blir summarisk och domen den förväntade. ”Jag var bara ute på en kvällspromenad på din arm, jag skulle väl aldrig…” Man kan väl säga att försvarstalet inte räcker till en friande dom, enär rätten anser att ”enbart närvaron kunna jämställas med brott in flagranti.”

Redaktören

Det här inlägget postades i Tyckanden & tankar. Bokmärk permalänken.

Ett svar på In flagranti

  1. Musikanta skriver:

    Håller med dig om att proceduren ska göras kort med denne armvandrare.
    Ingrid

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *