Arkivkaos

INGEN ORDNING ALLS på mina skisser och original. Inget pålitligt system för att hålla reda på teckningar och manus – eller annat jag sysslat med. Varken på papper eller digitalt i datorn. Det är väldigt irriterande! Jag vet att jag gjort en särskild teckning, jag vet ju hur den ser ut, men var är den? Beviset för att jag verkligen gjort bilden och inte jagar efter en inbillning, hittar jag – som utskrift. Men originalet, eller originalskanningen?

Ändå försöker jag att med strukturerade människors alla attiraljer för ordning och reda, att förebygga originalflykt och filtapp. Jag använder pärmar, jag har mappar, jag namnger mina bibliotek med unika namn och underbibliotek i datorn. Jag sparar hellre en gång för mycket i ett nytt bibliotek, som reserv, med tanken att vara säker på att inte tappa bort någonting. Men det är klart; när biblioteken gång efter annan ska flyttas från havererade datorer till nya maskiners hårddiskar, som ”Nödarkiv”; ja då får snart Kaos övertag.

När det gäller pappersoriginal: Ingen människa tar väl det just avslutade verket och sätter in i en pärm? Man lägger det synligt vid sidan om! Om det inte gick direkt till papperskorgen är det ju inspiration till nästa ansträngning. Håller man på så blir det efter en tid en bunt av original. Då tar Bror Duktig och samlar dem i en mapp. Så gör även jag. Men vart tar sedan mappen vägen? (Eller satte jag kanske in dem i en pärm?)
Jag ger datafiler namn som jag i stunden kan hålla isär. Det är ju fullt tillräckligt, särskilt som jag sparar dem i nya biblioteket, som jag givit adekvata namn. Jag gillar att vara lite kryptisk när jag döper filer och bibliotek i datorn. Eventuella digitala arkeologer ska om hundra år få ett helvete med mina hårddiskar! (Och när de knäcker det obefintliga systemet finner de bara nonsens!) :) Men den vurmen är faktiskt också mig själv till förfång, när jag letar efter något särskilt.
Att förlora en dator innebär ofta också att man förlorar filer. Och även om räddningsaktioner kan föra över och säkra det mesta från förlista maskiner, blir det ändå lätt något svinn. Efter att ha satt datorn själv på sökarbete, och personligen gått igenom alla tänkbara, mindre tänkbara – och därefter otänkbara bibliotek, utan att hitta den sökta bilden, återstår bara att avskriva den som ”SAKNAD”. Det gör i och för sig inte så mycket. Jag skulle ändå göra den annorlunda idag. Men jag hade gärna sett att datorn var det tidssparande instrument som man tjatat om i så många decennier.

 

Det här inlägget postades i Tecknat, målat och tryckt, Tyckanden & tankar. Bokmärk permalänken.

2 svar på Arkivkaos

  1. Redaktören skriver:

    Jag är helt enkelt inte systematisk nog för att hantera stora datamängder. ;)
    Är du säker på det där med bloggen? Jag tror du laddar upp bilder du vill publicera till Blogspots server? För du stänger väl av datorn ibland?
    Att ha en rejäl extern bildbank måste ju vara guld värt!
    Ronny

  2. Musikanta skriver:

    Jag har också svårt för att hitta bilder när jag verkligen behöver dem. Försöker också att skriva namn på mappar och kategorisera men det hjälper inte. Alla bilder som jag tar sparar Kent på sin dator och lägger på extern hårddisk. Så det är en tröst. Jag kan ju inte ta bort mina bilder från min dator eftersom de går bort i bloggen då också.
    Ingrid

Kommentarer inaktiverade.