Lästipset: En bok om ben?

HUR SPÄNNANDE kan en bok om benbrott och forskningen kring frakturläkning vara? Jo så intressant att jag sträckläste den.
Vi tänker nog inte så mycket på stommen inom oss, den som skiljer oss från våra masklika förfäder som simmade i havet för sådär 550 miljoner år sedan. Vi har benen i kroppen, nästan som av gammal vana, men vad vet vi om dem? Hur skapas och byggs de upp och hur kan de läka när de gått av? För visst kan de gå sönder. Det är mycket som pågår ”därinne”, som åtminstone inte jag hade minsta aning om. Bokens första del handlar om just detta. En slags spännande mikrozoologi med många intressanta ”arter”.
I andra delen får jag som läsare inblickar i det kliniska, vetenskapliga forskningsarbetet kring frakturbehandling, de slingrigt krokiga och besvärliga vägarna till förståelse av benläkningens mekanismer, turerna för att genomföra studierna och i sinom tid utveckla och förbättra metoderna för ortopediska behandlingar. Torrt? Inte det minsta.
Författaren, professorn inom ortopedi, Per Aspenberg, skriver boken med lättsam penna. Och om han än är kärleksfullt hängiven sitt ämne, finns också distansen där och den speciella, karaktäristiska humorn. Han skriver med värme. Men pekar också med pennans vassa udd. Han kan ge stick såväl åt såväl korrupta forskare, önsketänkande dito, de som ”följde John” och åt de vinstfixerade läkemedelsindustrierna, men också åt sig själv och de egna misstagen. Nej det här är ingen torr, akademisk avhandling, långt ifrån. Det är en lättläst och mycket lättbegriplig skildring från en värld som vi, de flesta, förmodligen inte vet mycket om. Mycket blir dessutom ännu lättare att förstå med Per Aspenbergs egna läckra illustrationer.

 

Benboken – Om frakturer och forskning
Karneval förlag, 2017.


Det här inlägget postades i Tyckanden & tankar. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Lästipset: En bok om ben?

  1. Redaktören skriver:

    Kanske snarare tvärt om? Den är ganska positiv. Att vi äldre oftare bryter ben beror mest på att vi reagerar långsammare än de yngre och inte tar emot fallen som dem. Inte så ofta på osteoporos – till exempel. (Jag tittade på broddar, men då var det redan barmark igen.) :)

  2. Musikanta skriver:

    Om jag skulle läsa den boken skulle jag förmodligen aldrig våga mig ut utanför dörren…
    Ingrid

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *