Egyptienne IX

VAD KAN VARA mörare, mjällare och mer smakrikt än en faraonisk prinsessa som simmar i Nilens svala svall? Ganska mumsig, om man är en hungrig nilkrokodil. På Henuttanebs tid, årtusenden innan Assuandammen byggdes, var det inte helt ovanligt med krokodiler i floden. Inte ens så långt ner som vid Karnak. Man kan kanske förmoda att hovfunktionärer motade bort närgångna exemplar från badplatsen när sessan skulle ta sitt kvällsdopp? Och kanske någon av de gamla och erfarna reptilerna ändå undslapp de kungliga krokodilmotarna? Jag tycker hur som helst att det börjar bli lite otäckt, om såna bestar ska få störa idyllen.


Det här inlägget postades i Tecknat, målat och tryckt, Tyckanden & tankar. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *