Nu kan arbetet börja…

…OCH JAG BÖRJAR med en paus. Nu tänker jag jobba med med Madame Kikkori Sashigawas tankar från och om den lilla hyddan i bergen. Stugan som fick tjäna som härberge för resande till och från den stora staden och som fick sin första gäst med Rokuro, samurajen som reste för sent på året. メープルグローブ,  mēpurugurōbu, eller lönnlund, låter bättre på engelska: maple growe, men det var i alla fall så hon kallade sin lilla stuga på sluttningen – på sitt språk alltså. Stugan som skulle få ge husrum åt resande över bergsryggen.

Egentligen tillhörde den naturligtvis hennes man, Takashi, men han var bortrest sedan i våras och hade inte hört av sig sedan sommaren. Hon fick inget brev från honom. Hade han glömt henne? Inte förrän lönnlöven blivit röda och börjat falla till marken kom ett brev. Och i det sa han henne inget av det som hon längtade efter att få läsa och veta. Vad brydde hon sig om militära utmärkelser – och att han roade sig och hade det bra i Edo? Hade han glömt tecknen för hennes namn?

Den esoteriska systern

Det har i Magazinet förekommit en figur som uppgetts vara Kikkoris syster Noriko. Men hon är bara en chimär, ett andeväsen och ska inte få uppta något utrymme i det här projektet. Hon är visserligen väsensskild från Kikkori i fråga om karaktär och egenskaper; kunnig, och analytiskt skärpt och… alldeles för dryg för att få vara med i den här berättelsen. Om nu det är något som vi får bestämma.

 

Så nu tror jag att det mesta är färdigt för att sätta igång med grovarbetet: att skriva manus och att rita allting som behövs. För nu ska jag väl Madame Sachigawas historia äntligen bli mer än ett hugskott?  En så kallad ”trailer” finns här, ofullständig och kortvarig.

Som vanligt börjar jag med ”omslaget” innan jag tar itu med innehållet.


JAG KAN INTE låta bli att testa enkel animering. Till och med en så här minimal sekvens kan ta en god stunds arbete. Och när det ändå bara blir högst; sådär, ja då får det nog vara med såna extravaganser.

 


Det här inlägget postades i Tecknat, målat och tryckt, Tyckanden & tankar. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *