Den mörka tiden

För ovanlighetens skull – ett boktips:

Boken som ännu ”pågår”.

KALLE DIXELIUS första skönlitterära verk är en fullträff – en sällsam och underlig debutroman. Det är en mycket välskriven berättelse som snabbt tog mig in i en annan, skrämmande och mörk, framtida tillvaro; en fiktion om ett själskargt förtryckarsamhälle – ”Svärje” i mitten av 2200-talet, som för mig kändes lika ohyggligt som verkligt. Det är en ytterligt dyster och hård vardag som tidens ”ståkkålmare” – och Toff får stå ut med. Med väl tecknade personligheter, särskilt huvudpersonen som tar sig för att dokumentera ”den mörka tiden” på ren mörktidssvenska, för Kalle Dixelius ledigt berättelsen framåt och han skapar efterhand en gnutta tro på mänskligheten, i den annars så hopplösa livsmiljön. Författarens lågmälda, lite bisarra humor fångar mig också som läsare; det blir snabbt omöjligt att släppa ifrån sig boken.
På ett mycket skickligt vis ger också Kalle Dixelius boken ett intressant ”historiskt” perspektiv – och även ett slags politiskt ”jämförelsematerial”.  Boken ger mig mycket att fundera på, långt efter att jag lagt igen pärmarna. Jag går faktiskt ännu, flera dagar efteråt och tänker på Toffs bok”.

Redaktören

Det här inlägget postades i Okategoriserade, Tyckanden & tankar. Bokmärk permalänken.