Kandiderande möjligheter

MEDAN  TEXTEN sakta ökar i omfång, utan att för den skull kännas som mer än anteckningar, måste jag försöka hitta och bestämma mig för huvudpersonerna. Hur ska de se ut, vilken stil och teknik ska jag använda? Jag antar att jag kommer att behöva rätt många bilder och då vill jag förstås komma så lindrigt undan som möjligt, ifråga om tid och arbete. Ändå har jag mina bestämda krav på att åtminstone nå upp till min egen nivå.

Så vad ska det bli? Mjuk blyerts, lätt och lite skissartad som på sitt sätt kanske kan passa ämnet denna gång?

Eller distinkt tusch kanske, lite robustare, som träsnitt eller klippta silhuetter? Trist med bara svartvitt eller gråskala? Den här gången gäller det ändå ett mer känslosamt och seriöst drama.

 

 

 

Eller ska jag rent av gå vidare med samma typ av serieteckningsmanér som jag använt i tidigare höstprojekt och som rent metodiskt börjat bli inövad och van? Men till en ganska allvarlig, dramatisk – ja, i sina stycken till och med tragisk historia? Passar det?

Det är inte alltid så lätt att bland kandiderande möjligheter välja den rätta. Särskilt så här på planeringsstadiet, då inte ens texten är skriven.


Det här inlägget postades i Tecknat, målat och tryckt, Tyckanden & tankar. Bokmärk permalänken.

4 svar på Kandiderande möjligheter

  1. Redaktören skriver:

    För mig är ämnet heller inte så roligt, men det ger mig en intressant utmaning. Om jag kommer någon vart med idén så har jag gått från det lättsamma (i Eposet), via det mer stilla, eftertänksamma (Vinterbrev) till det mer tragiskt dramatiska, (?). Men oj! Det blir svårt och den ”björnen” är långt ifrån skjuten ännu. Men ”bättre lyss till den sträng som brast, än aldrig spänna en båge.” ;)

  2. Musikanta skriver:

    Det kan bli FÖR allvarligt i så fall. Då är det inget kul att läsa :-).
    Ingrid

  3. Redaktören skriver:

    Tack för ditt råd, Ingrid. Lite så tänkte jag också. Men nu när ämnet är så mycket mer allvarligt denna gång (säkert tar jag mig vatten över huvudet), kanske den stilen inte går ihop med texten. Eller idén ska jag väl säga. Fast, i det här stadiet kan mycket komma att ändras. Jag vet ju inte ens om skutan håller tätt ännu. ;)

  4. Musikanta skriver:

    Jag tycker du ska använda dig av det som du har blivit så bra på – alltså den sista bilden. Stilen har ju blivit din egen just med senaste publikationen. Klart att stilen passar alldeles utmärkt. Den sticker ut bland alla renässansmålningarna :-).
    Ingrid

Kommentarer inaktiverade.