En clair-obscurist

GRAFIK, i den gamla betydelsen att skära, rista eller etsa en kopparplåt, ett träblock, eller annat tryckmedium, liksom själva den omständliga tryckproceduren. Det är en krävande och långsam konstart. Därför häpnar jag över Martin Lewis (1881-1962) och hans både skickligt konstnärliga och omfattande produktion.

Googles bildsök kan ge en väldigt imponerande ”provkarta”:

Det tryckta arket; bilden i svart på vitt (oftast) har något väldigt eget, som andra konsttekniker saknar. Svärtan, som inte kan liknas vid ”#000” i RGB-definitionen (eller vid skrivarens livlöst svarta bläck eller kolpulver). Den grafiska svarta tryckfärgen samverkar intimt med papprets relativa vithet och skapar verket!  Det här upplevs förvisso starkast inför originalen. Men även digitalt reproducerat, bärs mycket av konstartens uttrycksfullhet och karaktär fram. Inte minst i Martin Lewis många gravyrer. Kompositionerna, ofta gatumotiv, ges en suggestiv scenografisk vardagsdramatik genom ett mästerligt utnyttjande av de båda storheterna inom grafiken: Clair och Obscure.