Sedan kom regnet

Tillsätt endast vatten.

Ytterligare en förmiddag med sol. Ordentligt med sol och lite lagom vind – perfekt för torkning av papier-maché.

Jag har kommit så långt med min nya madam, att jag har börjat att ömsom slipa och ömsom lägga på ytskiktet. Färdig Papier-mâché. Detta är ett förträffligt pulver som jag bara tillför vatten och blandar till en lagom hanterlig pasta. Lätt att lägga på med pallettkniv eller gummispackel. Sedan torkar massan till till ett hårt lager som kan slipas och putsas till en len och slät yta.

Det är en lång väg kvar till finliret, men det sägs ibland att det är vägen som är målet och när det gäller såna här ”seanser” tror jag det stämmer. Sånt här är ren, självisk njutning. Sen kan man kalla det ”kreativt skapande” om man känner för det. Själv tror jag inte att jag är särskilt kreativ, eller ens närvarande med mina tankar när jag är mitt uppe i arbetet. Inte för det jag har för händer i alla fall – det sköter sig mest av sig själv tror jag. I stället kan jag låta huvudet få ledigt – på villkoret att det rycker in  då det behövs. Det är väl det som är så välgörande med att skulptera.

”Underhuden” – första lagret.

Papier-maché är inget snabbt medium (för mycket spontana själar finns det bättre material). Man får gott om tid att fundera över kommande moment, att justera riktning för projektet och kanske till och med ändra sig i fråga vision och mål. ”Madam 3” är arbetsnamnet på just den här pjäsen, men idag kom jag på att den nog ska heta: ”3, 5 & 7”. Det visar sig om jag lyckas nå fram till dagens vision – eller om jag ska hinna ändra mig igen.

Sedan började det att regna.

Redaktören

Det här inlägget postades i 3-dimensionellt, Papier-maché. Bokmärk permalänken.