Paris – Södertälje

HJ_

”Giftmörderskan” (odaterad).

FRÅN TIDEN DÅ jag illustrerade artiklar i veckotidningar, mest under 80-90-talen, kommer denna bild. Jag anförtroddes bland annat att beskriva miljö och stämning kring gamla kriminalfall. Här handlade det såvitt jag minns om en fransyska som förgiftade sin elake man. Kappan, baskern och mannen med tidningen – ok, 40-talets Paris (från Film Noir). Men huset och fönstret är nog mer från gamla Södertälje? Jag tror att det går att se vems parti jag tog.

Redaktören

Redaktören

Det här inlägget postades i Nostalgia / Arkivrelaterat, Tecknat, målat och tryckt. Bokmärk permalänken.

4 svar på Paris – Södertälje

  1. Redaktören skriver:

    Tack Karin. Jo, uppdragen finns nog ännu, fast det är lite annorlunda med det där nuförtiden.

  2. Karin skriver:

    Så snyggt! Finns det överhuvudtaget sådana uppdrag nuförtiden?

  3. Redaktören skriver:

    Oftast (inte alltid) har jag gått på det första intryck manustexten har givit. Bilden ”kommer upp” och det är bara att arbeta ner den på pappersytan. Ju tydligare du ser den ”inre bilden” desto enklare blir jobbet. Det är klart att det bygger på lagrade iakttagelser också. Allt du sett och sparat inom dig under åren, kan du plocka fram vid behov. Med lite kompletterande nya intryck ibland – förstås. Sen är det bara att känna sig fram.

    Jo, min sympati fanns hos kvinnan förstås, även om jag är starkt emot våld, både enskilt och institutionaliserat. Jag tror att det gick illa även för henne, eftersom det blev en historia av det hela.
    Jag hade för mig att dödstraffet avskaffades betydligt senare än 40-talet i Frankrike. Du fick mig att slå upp det: Sista giljotineringen utfördes 1977 och därefter initierade Françoise Mitterand avskaffandet i strafflagen 1981. Dödsstraffet förbjöds i konstitutionen 2007. (I Sverige, Regeringsformen, 1976) Vettet och sansen därvidlag är alltså inte en särskilt gammal välsignelse.

  4. Musikanta skriver:

    Som jag skrev på FB – jag blir helt stum av beundran – du är så duktig! Det ser verkligen parisiskt ut med vinflaskan på bordet och gauloisen i munnen på den hemske mannen. För det var han förstås. Jag hoppas bara att den stackars kvinnan inte blev upptäckt – det fanns väl fortfarande giljotin på 40-talet i Frankrike, eller?
    Så vackert med den röda färgen innanför fönstret, hade inte alls varit lika snyggt med gult…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *