Från den Övre och Undre världen

TEVESERIER ÄR ingenting för mig. Men, ändå blev jag sittandes en helg med tio avsnitt på datorn. En fransk serie från 1915; Les Vampires, ett stumt, svartvitt följetongsdrama i Parisregionens övre och undre värld. Jag vurmar inte heller särskilt för action- och gangsterfilmer, våld, dråp och mord som den här serien bjuder så generöst på. Kanske är det för att den mest förslagna och förhärdade brottslingen i hela skurkgänget är en kvinna, som jag blev fascinerad. Såväl i mask och de svarta trikåerna som i diverse andra förklädnader, verkar hon vara hemtam i de kriminella kretsarna.

Visst är filmerna märkta av sina över hundra år, men restaurerade och till-rättalagda på senare år med förekommande texter översatta till engelska. Jag förmodar att bakgrundtonernana i blått och sepia är nytillagda, men hellre så än digitalt färglagd, som man allt för ofta gör nuförtiden. Huvudsaken är att verket finns digitaliserat och räddat till eftervärlden!

Manus och Regi:  Louis Feuillade
I huvudrollerna:

 

 

 

 

’Irma Vep’: (Musidora): En i djup kriminalitet sjunken medlem av ’Les Vampires’. Hon ryggar varken för inbrott, mord eller snabba, våghalsiga förflyttningar. (Aktören gjorde själv sina stunts!)


’Philippe Guérande’: (Édouard Mathé): intellektuell, grävande journalist/detektiv. En ’Bror Duktig’ som är ligan i hälarna tillsammans med…


 

 

 

 

 

 

 

’Oscar Mazamette’: (Marcel Lévesque). Den assisterande, jovialiskt finurlige sidekicken. Hans mimik och kroppsspråk  kunde gott vara scenakademiernas skolexempel.

I övriga bovars stora skara kan nämnas: Grande Vampire I, dito II, dito III (de efterträder varandra  vid ’frånfälle’),  Moréno och Satanas. Ruskiga typer allihop där förresten  giftblandaren Vénénos kanske är den  allra lömskaste? 

Ja, Guérande och Mazamette har verkligen tagit sig an en diger uppgift i jakten på Les Vampires. Men utan att spoila din upplevelse när du själv ser filmerna, kan jag väl ändå avslöja att: Lagen och rättvisan springer ingen ifrån. Inte ens Irma Vep.

Fotnot 1: Banditernas förslagenhet och idérikedom är enorm när det gäller att förskansa sig andras förmögenheter. Man använder sig t.ex. av den tidens nya tekniska apparater för sina syften. Särskilt imponerades jag av hur man gjorde ett stort bankuttag, med kontohavarens signatur på avin och klarade bankens kontrollringning, allt utan den plundrades vetskap. (En fiffig operation av Irma Vep och en lika skrupelfri kollega).

Fotnot 2: Irma Vep är ett anagram.


Det här inlägget postades i Nostalgia / Arkivrelaterat, Okategoriserade, Tyckanden & tankar. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.