Dubbelt mått

OM DET FANNS några demoniska väsen i Hokkaidos berg och skogar vet jag inte, men omöjligt är det inte. Madame Sashigawa undvek i görligaste mån att låta skymningen komma medan hon samlade nötter och ved i omgivningarna. Men ibland kunde vattnet ta slut till kvällen och källan låg ett stycke uppåt sluttningarna. Hon hade en skål där som hon lade kokt ris i; som tack för vattnet hon tog och för att allmänt blidka källans ande. Ibland hände det att hon glömde offergåvan. Då var hon rädd och tyckte sig höra underliga ljud omkring sig.
I morgon tar jag med med mig dubbelt mått, lovade hon, rakt ut mellan de mörka stammarna.


Publicerat i Tecknat, målat och tryckt, Tyckanden & tankar | Lämna en kommentar

Regn över Hokkaido

DET REGNAR PÅ min beslutsamhet där jag går på mitt vankelmods våta höstlöv. Inte ska det bli en animerad film, så vad ska det då bli? Söndagskvällen ägnade jag ändå åt att låta det regna på Madame Sashigawas hydda.


Publicerat i Tecknat, målat och tryckt, Tyckanden & tankar | 2 kommentarer

Nu kan arbetet börja…

…OCH JAG BÖRJAR med en paus. Nu tänker jag jobba med med Madame Kikkori Sashigawas tankar från och om den lilla hyddan i bergen. Stugan som fick tjäna som härberge för resande till och från den stora staden och som fick sin första gäst med Rokuro, samurajen som reste för sent på året. メープルグローブ,  mēpurugurōbu, eller lönnlund, låter bättre på engelska: maple growe, men det var i alla fall så hon kallade sin lilla stuga på sluttningen – på sitt språk alltså. Stugan som skulle få ge husrum åt resande över bergsryggen.

Egentligen tillhörde den naturligtvis hennes man, Takashi, men han var bortrest sedan i våras och hade inte hört av sig sedan sommaren. Hon fick inget brev från honom. Hade han glömt henne? Inte förrän lönnlöven blivit röda och börjat falla till marken kom ett brev. Och i det sa han henne inget av det som hon längtade efter att få läsa och veta. Vad brydde hon sig om militära utmärkelser – och att han roade sig och hade det bra i Edo? Hade han glömt tecknen för hennes namn?

Den esoteriska systern

Det har i Magazinet förekommit en figur som uppgetts vara Kikkoris syster Noriko. Men hon är bara en chimär, ett andeväsen och ska inte få uppta något utrymme i det här projektet. Hon är visserligen väsensskild från Kikkori i fråga om karaktär och egenskaper; kunnig, och analytiskt skärpt och… alldeles för dryg för att få vara med i den här berättelsen. Om nu det är något som vi får bestämma.

 

Så nu tror jag att det mesta är färdigt för att sätta igång med grovarbetet: att skriva manus och att rita allting som behövs. För nu ska jag väl Madame Sachigawas historia äntligen bli mer än ett hugskott?  En så kallad ”trailer” finns här, ofullständig och kortvarig.

Som vanligt börjar jag med ”omslaget” innan jag tar itu med innehållet.


JAG KAN INTE låta bli att testa enkel animering. Till och med en så här minimal sekvens kan ta en god stunds arbete. Och när det ändå bara blir högst; sådär, ja då får det nog vara med såna extravaganser.

 


Publicerat i Tecknat, målat och tryckt, Tyckanden & tankar | Lämna en kommentar

Ny ’editor’

GRATIS ATT ANVÄNDA för eget, ickekommersiellt hemmabruk. Ett redigeringsprogram för bildspel. Så det är väl bara att testa då? I alla fall finns bättre möjlighet att välja bildernas och övertoningarnas längd. Ner till 0,2 sekunds varaktighet för enskilda bilder tycks gå bra. Men då blir det bara en glimt – eller en blink. (Jag övar i tekniken med att justera Norikos flirt, fast varken hon eller den ska vara med.)

Redigeringen av ljudspåret verkar däremot otympligt och jag har redan fått ta bort filen, lägga in den på nytt och börja om. Men det kanske bara är att jag är ovan? Jag får väl ge den här ’editorn’ lite mer tid.


Publicerat i Tecknat, målat och tryckt, Tyckanden & tankar | Lämna en kommentar

Värdshuset i 3D

DET GÅR VÄL AN att rita sitt hus själv när det inte är på allvar. Det finns sedan ett antal år tillbaka ett program att ladda ner, SketchUp, som gör det möjligt också för en högst medelteknisk person som jag att gå från tanke till 3D-visualiserat hus. Lätt och kul, men också lätt att ”såga av för mycket”. Ångraknappen är guld värd!


Nu råkade jag kanske bygga lite för litet. Någon måttsättning förekommer inte i mitt projekt och då går det som det går. Egentligen är det nog den medföljande ”gubben” som är för stor. Eller också är det perspektivet som gör att interiören ser så mycket större ut?

Jag ska inte använda ritningen till något särskilt. 3D-huset ska bara hysa mina funderingar kring planlösningen. För det är ju så att Madame Sashigawas hus har nästan identiska fasader, fram- och baksida. Således har gästerna en egen utgång till stigen upp mot skogen. Praktiskt ifall det skulle behövas under natten. För något bekvämlighetshus har inte uppförts ännu.


Publicerat i Tecknat, målat och tryckt, Tyckanden & tankar | Lämna en kommentar

Ved

MADAME SASHIGAWA samlar så mycket ved hon kan, för när snön kommer blir det omöjligt att komma åt pinnarna. Varje morgon tar hon en lång tur i skogen. Om Takashi, hennes man, hade skickat henne pengar kunde hon köpa ved nere i byn. Men det har han antagligen glömt. Eller så har de försvunnit på vägen. Sånt händer. Nu hoppas hon att få gäster, och inkomst tills han återvänder men resandesäsongen är snart över.

Med sin idoghet har hon börjat få ihop en liten hög hemma i stugan. Men det räcker inte, mycket mer behövs. Upp till tvärbjälkarna, minst. Små grenar och kvistar är till att koka tevatten, de grövre till att laga middag. Och till nätterna. De är kalla här uppe i bergen.


Publicerat i Tecknat, målat och tryckt, Tyckanden & tankar | Lämna en kommentar

En gång till?

KANSKE VAR JAG för alltför snabb med att skicka tillbaka madam Sashigawas eteriska syster Noriko dit där hon kom ifrån – det vill säga, till ingenstans. Var det förhastat? Kunde jag ha haft hjälp och nytta av henne? Nej naturligtvis inte. Hon var ju bara en fantasifigur.

Eller? Som jag går här och grunnar över den här historian, utan att avancera som jag vill, skulle jag behöva hennes intelligenta klartänkthet. Kan man frammana en ande en gång till?


Publicerat i Tecknat, målat och tryckt, Tyckanden & tankar | Lämna en kommentar

Stormnatt IV

SOM ENVÄLDIG HÄRSKARE över mitt eget projekt, kan jag faktiskt låta det lilla värdshusets tak flyga och fara – eller förbli intakt i stormbyarna. Allt efter mitt eget behag. Men det var faktiskt rätt jobbigt att rita det så jag vill inte rasera det i onödan.

Man kan ju tänka sig en något mindre katastrof, som att pappersfönstret brister. Och när storm och iskyla tar sig in i huset finns inte mycket anna att göra, än att krypa djupt under täcket och vänta. Två under samma täcke ger mer värme, sägs det och som värdinna vill madame Sashigawa vara mån om gästens komfort. Hur som helst kommer de stora snömängderna att göra samurajens vidare resa omöjlig. Vägen är oframkomlig för en lång tid framåt.


Publicerat i Tecknat, målat och tryckt, Tyckanden & tankar | Lämna en kommentar

Stormnatt III

MAN KAN NOG tänka sig att huset håller i alla fall. Jag menar, så dåligt byggt är det väl ändå inte. Men Madame Sashigawa märker att vinden frestar på fönstren. De är ju av papper. Det ska sitta trägaller utanför, som ska skydda dem och dämpa trycket från vinden, men dessa har hon (och jag) glömt att montera. Och nu är det för sent. Det här är inget väder till att gå ut. Kunde hon be gästen om hjälp, nej det är inte att tänka på.


Förresten har han gått och lagt sig redan och slocknat bakom sin skärm. Så det är bara att hoppas att fönstren håller och att stormen bedarrar.


Publicerat i Tecknat, målat och tryckt, Tyckanden & tankar | Lämna en kommentar

Stormnatt II

UNDER NATTIMMARNA går stormen hårt åt huset. Noriko (värdinnans sublimerade syster) misstog sig inte ifråga om takkonstruktionen.) Det kan komma att bli en mycket kall natt i värdshuset.

Vinterstorm tjuter / Inför kraften ängslas också  / det lilla huset.

Eller också är detta bara ett prov på redaktörens elaka tankegods: Storm, förödelse och en plågad värdinna och hotellgäst. Nog ska väl taket hålla för lite tecknad vind, om han bara vill? Det får väl visa sig när dagen gryr igen (vilket dock kan dröja några dagar).


Publicerat i Tecknat, målat och tryckt, Tyckanden & tankar | Lämna en kommentar

Stormnatt

DET ÄR INTE tu tal om annat än att madame Sachigawa pysslar om sin gäst. Mån om att värdshuset ska få gott betyg. Under aftontimmarna har vinden tilltagit, det oväder som kunde anas under dagen är nu ett faktum. Kanske känns det tryggt att slippa vara ensam under stormen? Om det så är en främmande man som håller henne sällskap?

Ute gnyr stormen / iskorn risslar mot fönstren /  Mer ved på härden.

Bilden har byggts på, rummet har fått lite mer inredning. Jag tror att värdinnan bäddar till gästen uppe på förhöjningen och jag har för mig att hon har en skärm att ställa upp för att ge honom enskildhet. Själv finner hon sin sovplats i kökshörnan, tror jag.


OLYCKFALL I ARBETET:

Felen ser jag sällan direkt när jag gör mina bilder, men ibland, efter mycket arbete, då jag tycker jag nått dit jag vill – då lyser misstagen i ögonen med bländande tydlighet: Den fiffiga anordning över härden, med vilken man reglerar krokens höjd över elden måste ju vändas från ”hjältinnan” så att den inte liknar en oförskämd hand! Här har den digitala tekniken en fördel i att jag slipper skrapa och måla över – ifall jag varit duktig och sparat mellanversioner! Mer arbete blir det hur som helst.

 


Publicerat i Tecknat, målat och tryckt, Tyckanden & tankar | Lämna en kommentar

Första gästen

SÅ KOM HAN då; samurajen. Våt av blötsnön som faller ymnigt, trött och sliten – lite lortig faktiskt. Han kom inte som den stolte och värdige krigare man kanske kunnat förväntat sig. Han är en ronin – herrelös och arbetssökande. Rokuro är hans namn, han verkar måhända lite försynt för att vara krigsman? Ett födelsemärke under vänster öga gör att han kallas San-me. Kikkori (madame Sachigawa) tycker det ser charmigt ut. Hon ställer naturligtvis i ordning ett bad åt gästen medan han äter. Sen ska hon reda en sovplats. Hon hade nog inte väntat sig besökare i vinter, så nu får hon att göra. Det skulle inte förvåna mig om hon dessutom kommer att tvätta hans kläder. Och lagar strumporna. Han är ju värdshuset första gäst.

Han har god aptit  /  tre skålar ris med kyckling  / Sakēn har hon gömt.

Vädret ser ut att bli värre och till natten kan det nog blåsa hårt över bergsryggarna. Det var tur att gästen kom nu och inte försökte hitta i mörkret. (Den röda lyktan har madame nämligen fått ta in. Jag har ju ingen lust att rita nya papperlyktor i onödan.)


Publicerat i Tecknat, målat och tryckt, Tyckanden & tankar | Lämna en kommentar