Tidsfördrif

INSPIRERAD AV MIN bloggkollega Ingrid och hennes kluriga quiz, kommer här en liten nöt att knäcka. Nedan finns musiksnuttar av fyra artister som som alla har något särskilt gemensamt, men också något som skiljer dem åt på ett lika särskilt sätt och som hör ihop med det som länkar dem samman. Alla snuttarna är i den ”lättare” genren, men det är inte det som är den gemensamma nämnaren. En ledtråd bjuder jag på.

Nr.1


Nr.2


Nr3


Nr4

Vilken är alltså:
A. Den gemensamma nämnaren?
B. Den avvikande artisten?
C. Avvikelsen?
Det kan finnas flera lösningar, dock är endast en den rätta: Min.
Hur ska man svara då utan att hjälpa andra på traven? Tja, varför inte maila till den lekfulle redaktören, på adressen som finns i rutan till höger?

Ungdomar under 40 får gärna delta, men torde vara chanslösa.

Redaktören

Publicerat i Okategoriserade | 2 kommentarer

Nyplöjt – serverat!

TEGEN NEDANFÖR OSS plöjdes upp idag och tranorna hittar, jag vet inte vad, på den vända jorden. Allt som kryper och gynnar häckningen är bra antar jag.

Redaktören

Publicerat i Tyckanden & tankar | Lämna en kommentar

En hel vecka!

ETT UPPSKOV på en hel vecka; ja det är nog bara jag som vet hur det känns. Att istället för dryga nattpass,  som jag faktiskt är för gammal för, få sju hela dagar extra… det är en skänk! Nu kan jag faktiskt ta ledigt under kvällen, sätta klockan på ringning och angripa korrekturet med förnyad energi. Mina erfarenheter borde ha sagt åt mig att skapa en större lucka för jobbet, men jag när en optimist i min själ. En obotlig. Och vardagslivet tar ju alltid sitt utrymme. Det är inte så himla lätt att begära ledigt från verkligheten.

Hit har jag hunnit. Jag har inte allt kvar att göra, men mycket. (Fast av praktiska skäl jobbar jag förstås digitalt.)

En hel vecka. Den ska jag inte slösa bort, bara sticka emellan med ett par mitralisklaffar. Ingen föredragshållare bör stå utan bilder!
Jag är ingen korrekturläsare, egentligen, men jag har ju lite hum om det där med att göra gjutformar och att gjuta. Och utan att förhäva mig, för det vill jag verkligen inte, kan jag väl lägga till: Bland annat. Jag vill inte heller gå händelserna i förväg, men kan väl nämna att det är just sånt som luntan handlar om. Men en hel vecka (förutom en eller två mitralisdagar) ska nog dagarna räcka till.


”Descending”?

Kvällen fick jag alltså till eget förfogande. Min vän konstnären, Rich. Langsbroe, tittade in som hastigast och råkade få se min lerskiss på ritbordet.
-Du, sa han, det där är skit. Men uppslaget är intressant. Jag snor idén för den är för bra för att spillas.
-Det är inte ens en idé, försökte jag, men han lyssnade inte.
-Jag ska kalla verket ”Descending”. Det blir faninmig en snyting.
-Till vem?
-En käftsmäll till hela systemet! Och därmed lämnade han hastigt huset.
Jag förstår mig inte alltid på Rich.

Redaktören

Publicerat i Tyckanden & tankar | Lämna en kommentar

Pensionärsliv

EN LITEN LERKLUMP. Inget meningsfullt uppslag, ingen plan, inget syfte. Bara en liten stunds avkoppling. Till det kan lera vara väldigt bra. Fast just nu känns det inte som om det heller hjälper. Jag borde ägna den lilla stunden också till något viktigare – till något av allt som måste klaras av, bli färdigt.
Att granska en bok på 180 sidor. Och då inte bara korrekturläsning, utan också formulera ändringar, anpassa, hitta bättre, rättare uttryck.

Färgpatronen räckte precis, det är bara att sätta igång med rödpennan. Jovisst ja, så var det ju ett par hjärtklaffar som skulle ritas också. Även de bråttom. Sen var det postern som jag fick skjuta upp. Jäkla pensionärsliv till att vara stressigt!

Redaktören

Publicerat i 3-dimensionellt, Tecknat, målat och tryckt, Tyckanden & tankar | 1 kommentar

Slutföra ordentligt

BRÅTTOM! Den 20:e ändrades till nu och eftersom jag tagit på mig arbetet får jag ju göra vad jag kan för att klara den nya tidsgränsen (med rimlighetens tillägg). För det är ju en gång för alla så; att en pensionerad illustratör, lika lite som att snart sagt alla pensionärer (som ännu inte ligger på sitt yttersta) sitter och glor ut genom regniga fönster* och gångleds. Även om det reglerade (och inkomstbringande) heltidsjobbet numera hör till alla de övriga minnena och om dagarna i princip kan disponeras efter eget skön, tror jag ålderskåren är ganska samstämmig därvidlag: VI HAR INTE EN MASSA FRI TID!

Att upprätthålla ett hushåll med städning, tvätt och matlagning består av precis samma arbetsmoment som för de yngre leden. Skillnaden är bara att de har sin större fysiska kapacitet kvar, de orkar göra mer och fortare. Vi har samma sociala nätverksskötsel som tidigare och samma samhälleliga plikter. Egentligen är allt som förut, med skillnaden att inkomsten sjunker och att fler läkarbesök tillkommer (och att jag tycker 250:- känns onödigt dyrt för ett sånt).

Jag är först att inse att den sista delen i en tankegång och lång skaparprocess hamnar hos tecknaren. Den som ska visualisera med anständiga illustrationer. Och jag är den siste att klaga på det. Tillskottet är välkommet och så länge jag lever kommer jag nog att tycka att varje påringning från den medicinska världen är en utmaning. Så nu gäller det bara att slutföra uppdraget ordentligt.

Redaktören

* Om du av någon anledning missat den gamla filmen ”I huvet på en gammal gubbe” måste jag förstås uppmana dig att leta upp den och se den! 

 

Publicerat i Tecknat, målat och tryckt, Tyckanden & tankar | Lämna en kommentar

Musik och snöstorm

EN STUND MED en av Farrencs symfonier i lurarna och med en vag skiss till mina memoarer på bordet. Att transferera bleka bilder från huvudet till pappret är oftast det svåraste i skaparprocessen. När bilderna är så vaga att de nästan bara består av känsla.
Farrencs symfoni är inte vald med tanke på att den skulle vara särskilt inspirerande för den här skissen. Så fungerar det inte. Men att lyssna till musik kan skapa den avkoppling som är bra för skissarbete. Nej, jag hörde faktiskt ett stycke av musiken i bilradion igår. Nu hör jag på hela. Vem som hörde symfonin utan information skulle inte ha gissat på t.ex Beethoven, eller Berlioz, rent av Brahms? Kraftfullt, dynamiskt med omväxlande melodiskt lyriska partier. Harmoniskt, från kontrabasar till flöjter, svärtan i partituren måste ha varit påtaglig!

Vem var då Farrenc? Louise Farrenc, fransyska, som levde mellan 1804 och 1875. Och enligt nuvarande not i svenska Vikipedia: ”gällde hon som en utmärkt pianist och en gedigen kompositör.” 
”Utmärkt” och ”gedigen” (man förhäver sig alltså inte.) Det ska mycket till, ännu i våra dagar, att skriva/översätta mer än två rader i svenska Vikipedia om en kvinnlig kompositör. (Fast det finns betydligt mer att läsa på den engelska versionen). För att placera in Louise Farrenc på tonsättarnas ”timeline” hittade jag detta diagram.

Förstora till läsbart genom att klicka på bilden.

Gubbar alltihop! Den ”Victoria” som syns är: Tomás Luis de Victoria. Detta är ju också en slags alternativa fakta. För Louise Farrenc var absolut inte ensam kompositör i musikhistorien, lika lite som Artemisia Gentileschi var den enda kvinna som kunde måla.

När det gäller skissen blir det inte mer än så här ikväll. För drivande snö är personbilar lätta offer. Ett svagt ljust i ett fönster då bilen sitter ohjälpligt fast på den ensliga genvägen kan vara räddningen eller också…
Det ger sig om jag kan visualisera och verbalisera den här händelsen ur mitt förflutna.*

Redaktören

 

 

 

*Delvis broderat, delvis fiktiva hågkomster och delvis rena lögner.

 

Publicerat i Tecknat, målat och tryckt, Tyckanden & tankar | Lämna en kommentar

Inte alla

SOMMARGÄSTERNA KOMMER, den ene efter den andre. Rödhaken visade sig idag, som en pigg liten färgklick mot den ännu gråtonade fonden. Bofinken kom i förra veckan och Sädesärlan ska väl också dyka upp ett tu tre? Men alla varelser är förstås inte lika välkomna. Säsongens första fästing kröp på min arm. Och såna har jag faktiskt mindre till övers för.

Redaktören

Publicerat i Tyckanden & tankar | 2 kommentarer

Läsvärd

EN TJOCK ROMAN måste ha något som väcker och underhåller mitt intresse, annars lägger jag ifrån mig boken. Jean-Michel Guenassia lyckas med sin 430 sidor långa krönika om Josef Kaplan och hans ”otroliga liv”. Det är faktiskt en tät och mycket välskriven berättelse som jag hade svårt att göra uppehåll i – för att sova, till exempel.
Historien löper och förgrenar sig över Europa, Nordafrika och Sydamerika och löper från tidigt sekel ända till vår tid. Författaren tecknar bokens personer mot en fond av välkända skeenden i samhälle och politik med precision och inlevelse. Den har både djup och mogen insikt. Och som titeln antyder har dansen, i synnerhet den argentinska tangon sin speciella roll i romanen. Den är spännande, romantisk och gripande. En synnerligen läsvärd bok
Den här boken från 2012 kom ut på svenska 2014. Det är författarens andra verk efter debutromanen (vid 59 års ålder) som blev en succé. (Jag påminns om att en god vän för en tid sedan tipsade mig om ”De obotliga optimisternas klubb”, så den får stå på tur för kommande läsning.) 

Redaktören

Publicerat i Tyckanden & tankar | 1 kommentar

Man ska inte förhäva sig

BLÅSIPPORNA uttrycker det tydligt nog. Det kan ännu komma frost, det kan komma dagar med snö, men budskapet är ändå: Nu satsar vi på Våren! Tranorna skränar i hagen bredvid och enstaka bin, med en pliktkänsla som jag inte kan förstå mig på, besöker redan krokusarna. Man blir liksom lite glad.

Hjortarna har vi sett under vintern också, men jag tycker inte precis att de ser ut att vantrivas i solen. Vem gör väl det?

Blev något gjort i Verkstan? Nja, inte så mycket. Men lite mer svängrum har jag skapat i alla fall och påbörjat renoveringen av podiet. Jag tycker inte att jag ska förhäva mig.

I morgon är det söndag och vilodag.

Redaktören

Publicerat i Tyckanden & tankar | Lämna en kommentar

Ingen vet

FREDAGSKÄNSLAN muntrar upp mig, liksom en vårdag som denna har varit. Men när jag går ner i min verkstad förbyts min glädje snart till tungsint bedrövelse. Varför måste det vara så här?
Här kan jag inte göra någonting, annat än att röja förstås. Inget skapande, inga experiment, inga projekt. Alla vågräta ytor är belamrade, utom lite golvyta. Och det beror på att jag trots allt kört ett par vändor till återvinningen. Det var det enkla. Att sortera vidare, att få rätt sak på rätt plats och att kanske lära mig att avstå från ”bra saker” är den utmaning som borde stå på tur nu. Ska jag offra en lördag?
Podiet ska till Linköping men måste lagas och fräschas upp. Krukor och dunkar ska till sina platser. Arkivlådorna, tja en ny utsortering så får resten offras. (Återvinningen har öppet till kvart i ett.) Lagret av klenvirke får sågas upp och gå i spisen och så ska pantflaskorna ut också. Nu sitter jag här och eldar upp mig och känner mig väldigt företagsam. Men jag vet att morgontimmarna i morgon bjuder en annan syn på saker och ting. Ska jag ta mig själv i kragen och med (relativt) hårt arbete skapa mig själv ett stort välbefinnande, eller ska jag ta den enkla vägen, sjunka tillbaka i bråten, apatin och odla vidare på min självömkan? Det vet ingen just nu.

Redaktören

Publicerat i Tyckanden & tankar | 2 kommentarer

Flygandets mirakel

FILMKLUBBEN kör ett dubbelprogram den här veckan: Här en extrainsatt dokumentär av den briljante animatören Terry Gilliam! Utan visionärerna hade vi aldrig lyft våra sulor från jorden.

Redaktören

Publicerat i Tyckanden & tankar | Lämna en kommentar

Filmklubben: Feelgood

DEN DANSKE DIKTER. En liten men betagande film om slumpens spel och hur en kedja av rena tillfälligheter skapar varat ur ickevarat.

Av: Torill Kove, berättarröst: Liv Ullmann. Mikrofilm AS & National Filmboard of Canada. 2007

Redaktören

Publicerat i Okategoriserade, Tyckanden & tankar | 1 kommentar