Semesterbilder

NÄR MAMMA VAR UNG flög man inte utomlands på semestern. Man höll sig gärna på vid Västkusten, om om det nu var där man arbetade. Kanske cyklade man söderut, ner till Kungsbacka och träffade vänner, eller norrut, in i Göteborg. Det var inte det sämsta resmålet! Om den idylliska sommarserveringen (till höger) fanns i Göteborg vet jag inte, men det kan den ha gjort.
Jag vet heller inte om mamma ingick i de här damernas sällskap (nedan). Det kan hon ha gjort, för bilderna är troligen tagna åren innan pappa ”kom in i bilden”.

Här är i alla fall rejält med packning. Den främre damen har både tält och sovsäck, plus sadelväskor och bakom väninnan i rutigt kan åtminstone en sovsäck anas. Cyklarna är robusta, med sportiga styren. Resan kan börja (eller pågår). Vilka de båda damerna är, är tyvärr information utom räckhåll. Kvinnan till höger uppfattar jag som ”reseledaren”. Båda är praktiskt men ändå snyggt klädda.  Bilderna kommer från ett kuvert med negativ – som jag läst in i vanlig scanner. Jag gissar att båda fotona är tagna under perioden 1936-1942(?)


Publicerat i Nostalgia / Arkivrelaterat | Lämna en kommentar

Utställning på en förmiddag

HÅNGERS HEMBYGDSFÖRENING firar 70-års jubileum. Förutom att öppna de ansamlade stugorna med tillhörande inredningar och föremål från forna tider, kommer också diverse aktiviteter att äga rum i hembygdsparken. Kaffeservering förstås. Traktens hantverkare visar upp sig och vad de gör och illustration får väl också räknas in, men hur visar man ett sånt arbete? Redaktören har under förmiddagen sammanställt en skärm med arbetsprov. Inte så himla effektfullt kanske, men en redovisning av verksamheten är det ju ändå. Nu är det lite osäkert med takhöjden på platsen, staffliet sticker upp rätt högt. Men det löser sig. Tur att det finns en del rekvisita, som ramar t.ex. att hämta nere i materialförrådet. Och bilder för utskrift i datorn. Söndag 19 augusti klockan 14 i Hångers Hembygdspark!


Publicerat i Tecknat, målat och tryckt, Tyckanden & tankar | Lämna en kommentar

Efterlängtat ombyte

EFTER LUNCH kom så äntligen den riktiga regnvädersdagen igång. Ymniga skurar, lättregn med korta uppehåll. Och så skurar igen. Hur mycket kan ha kommit? 10-15 millimeter åtminstone. Inte illa alls och vem vet vad kvällen och natten bär med sig?


Publicerat i Tyckanden & tankar | Lämna en kommentar

Quinta Dona Xinha

CREME de CASSIS, av årets solmättade skörd av svarta vinbär, torde kunna ge en alldeles utmärkt årgång! Dona Xinha’s [dåna sjingja] licores är kända för att kvarhålla och förmedla sommarens ljusa lätthet och sötma, dofterna från den fruktbara, järnrika mullen och Ribes Nigrum-busken själv. Ja även tonerna från de bin och humlor som pollinerat plantorna, sommarens ekon, är nu sparade och buteljerade. Och denna smak- och doftsymfoni ska nu få tid att mogna och utvecklas ytterligare i balans och harmoni, djupt nere i den mörka, svala källaren!


Publicerat i Okategoriserade | 2 kommentarer

En clair-obscurist

GRAFIK, i den gamla betydelsen att skära, rista eller etsa en kopparplåt, ett träblock, eller annat tryckmedium, liksom själva den omständliga tryckproceduren. Det är en krävande och långsam konstart. Därför häpnar jag över Martin Lewis (1881-1962) och hans både skickligt konstnärliga och omfattande produktion.

Googles bildsök kan ge en väldigt imponerande ”provkarta”:

Det tryckta arket; bilden i svart på vitt (oftast) har något väldigt eget, som andra konsttekniker saknar. Svärtan, som inte kan liknas vid ”#000” i RGB-definitionen (eller vid skrivarens livlöst svarta bläck eller kolpulver). Den grafiska svarta tryckfärgen samverkar intimt med papprets relativa vithet och skapar verket!  Det här upplevs förvisso starkast inför originalen. Men även digitalt reproducerat, bärs mycket av konstartens uttrycksfullhet och karaktär fram. Inte minst i Martin Lewis många gravyrer. Kompositionerna, ofta gatumotiv, ges en suggestiv scenografisk vardagsdramatik genom ett mästerligt utnyttjande av de båda storheterna inom grafiken: Clair och Obscure.


Publicerat i Tecknat, målat och tryckt, Tyckanden & tankar | 4 kommentarer

Ordning!

NYA ARKIVMAPPAR. Lite dyrare, lite ”lyxigare” men framför allt; luktfria*. Det ska nog bli fler. Nu är frågan mest, har jag något att arkivera i dem? Jo, men något att spara ska jag väl kunna hitta i högarna. Och ännu bär jag drömmen om ett ordnat och hanterbart bildarkiv, där jag har lätt att söka bland originalen.

*Se: ”Gagnlöst försök”. Red. anm.


Publicerat i Nostalgia / Arkivrelaterat, Tecknat, målat och tryckt, Tyckanden & tankar | 1 kommentar

Den bästa tiden

GIVETVIS PÅVERKAS mitt arbete av solljuset och värmen. När solen vridit och står i väst måste jag skärma av och tända lampan istället. Bland annat därför är eftermiddagarna besvärligare för jobb vid ritbordet – så som vi bor.

Datoriserade jobb är förstås inte lika ljusberoende. Under de ännu varma, men dunklare kvällstimmarna kunde jag avancera ett stycke med min uppgift.

Förmiddagar är bäst, särskilt när det gäller såna här perioder med idel soliga dagar. Då har jag det svala dagsljuset och är också oftast piggast då. Bra även för ritbordsarbeten. Nu har bilderna gått iväg på ”remiss”, så jag kan väl fixa mig en påtår med gott samvete. Förmiddagar är den bästa tiden.


Publicerat i Tecknat, målat och tryckt, Tyckanden & tankar | 1 kommentar

Gagnlöst försök

DEN OMISSKÄNNLIGT DÄVNA DOFTEN av surnad pappersmassa – den går inte att ta fel på. De beställda knytmapparna som skulle bringa ordning i originalarkivet, kan jag inte ha inomhus. Mikrofloran i kartongmaterialet sprider sin starka lukt av fördärv. Arkiv får gärna lukta lite damm, men inte gammal ovädrad sommarstuga. Att lufta mapparna i solen under dagen hade ingen påtaglig effekt, men det visste egentligen jag på förhand. De här får gå i tunnan. Synd, när jag nu var på mitt organisatoriska humör!


Publicerat i Nostalgia / Arkivrelaterat, Tyckanden & tankar | 2 kommentarer

Sommarens första regn

ÖVER EN TIMMES regn på eftermiddagen. Först häftigt, sedan moderat. Det här är sommarens första regn (för den lilla skvätt som kom för några veckor sedan kan inte räknas). Det hade gärna fått fortsätta hela kvällen och natten också, men man ska inte vara otacksam. Och det verkar som om ett lite tjockare molntäcke drar upp över Sydsverige. Man kan ju hoppas att det är regnbärande. Rejäla regn över alla pågående skogsbränder i landet är också något att önska. Det är sorgligt att så många bränder pågår. De självantända är nog tyvärr bara enstaka. Om ens det? Att längta efter regn känns lite ovanligt. Strilande, våta, ihållande  regnväder brukar vi få mer än nog av. Och visst ger soliga varma sommardagar en bekväm tillvaro, då man går lätt ur och i ”huse”, utan tidskrävande anstaltningar med ytterkläder och skodon. Men att lagom alltid är bäst, det vet vi ju och nu har vi fått se hur det blir när regnet uteblir. Kvalmig hetta och kvartalslånga perioder av torka vore i alla fall för redaktören inget tilltalande normalförhållande.


Publicerat i Tyckanden & tankar | Lämna en kommentar

Paus

TERMOMETERNS GIVARE sitter utanför. Den rapporterar 40° till displayen, som också visar innetemperaturen: 29,8°. Nu blir det paus tills solen gått bakom skogsranden!


Publicerat i Tyckanden & tankar | 2 kommentarer

Förökning?

ÅTER EN DAG då solen skiner från sin blåa himmel, utan att störas av moln. De tussar som dyker upp om dagarna, ger ingen ting. I förrgår var de lite gråare, men jag fick bara fyra droppar på huvudet. Vattnet sinar och gräsplättarna liknar blekta och slitna  gamla ryamattor.

Vi talar mer om klimat nu för tiden och inte bara om vädret. Förändringar, global uppvärmning, om glaciärernas polernas och avsmältning. Så väldigt mycket fantasi behövs inte för att föreställa sig hur det skulle vara om det här ”fina vädret” skulle bli det normalt rådande i Skandinavien, om Sverige skulle ”föröknas”. Skulle vi klara det?


Publicerat i Tyckanden & tankar | Lämna en kommentar

Rekapitulering: Resvägar

DET NÄRMAR SIG. Allt oftare får vi närvara vid närståendes, släkt och vänners stoft då avsked tages, i stilla begrundan, enskilt i bänkraden och framme vid kistan, eller urnan som idag. Vi i min generation är en avgångsklass. Under ceremonierna upptas tankarna av den som just stigit av. Minnena kommer fram och inte sällan kan man klandra sig själv för att man inte mer tog tillvara på, eller skapade själv, tillfällen att djupare lära känna personen – hon eller han vars minne vi samlas för att ta med oss och bevara. Var människa är ett helt universum. Tänker vi någonsin på det?

En sörmlänning sitter bak i kapellet och medan mjuk vemodig musik fyller luften under taken vandrar hans tankar. Han tänker:
Så kort är livet. Till vilken nytta? Han minns Gunilla, ser henne, hör hennes röst, minns mamma som också var värmländska. Båda har stigit av tåget, på olika stationer. Han ser tillbaka på sin egen livsfärd som går vidare, denna resa utan fasta turlistor, där avgångar och ankomster eller destinationer aldrig är förutbestämda, där ingenting kan bokas och ingenting egentligen kan garanteras. Resans längd och komfort? Ja, det ger sig.

Ingenting kan bokas, reserveras eller betalas för i förväg, eller ens under färden. Och resan går med snälltågsfart. Alldeles för fort och sörmlänningen tänker: Nyss var jag i skolklass 2:a. Så kort är livet. Så flyktigt. Men tänker också: Vad vore alternativet?


Publicerat i Tyckanden & tankar | 2 kommentarer