Byråkratlandet

PÅ EN SKUGGIG del av trädgården hos några agrikulturella vänner sticker just nu primörer upp ur myllan. Det är en byråkratodling som lovar en riktigt god skörd den här säsongen.
De ska inte ha för mycket sol, de där knölarna, tipsar en av trädgårdsmästarna, som välvilligt delar med sig av odlingsråden. De trivs inte med alltför mycket ljus.
Byråkratlandet är förstås beläget i Alandsryd, utanför Värnamo.


Publicerat i Tyckanden & tankar | 2 kommentarer

Som det kommer

I DENNA LJUVA sommartid… Den gamla kattan går gärna ut och gläder sig vid den sköna värmen och allt spännande som doftar överallt, som hörs överallt och åt allt intressant som rör sig bland den tätnande grönskan. Visst plockar hon samtidigt fästingar i gräset, sommaren ska ha sin tribut, men hennes fjorton somrar har nog gett henne de antikroppar hon behöver. (Hjälp med ”avlusning” finns ju också att få.) Och det här är bara i början av blomstertiden. Sol, vind, regn och åska – hur säsongen kommer att arta sig vet ingen, men jag är helt säker på att hon tar allt som det kommer. Hon brukar göra så.


Publicerat i Tyckanden & tankar | Kommentarer inaktiverade för Som det kommer

Laken

(Klicka för att se större bild.)

 

ETT KVÄLLSFISKE på isen ger god utdelning och madame Sashigawa vet precis hur en präktig lake ska tillredas för en festmåltid.


Publicerat i Tecknat, målat och tryckt | Kommentarer inaktiverade för Laken

Insomnia

MADAME reder sin sovhörna i köksdelen av huset. Det är kallt, hon har svårt att komma till ro och somna. Det är många olika tankar som håller henne vaken. Gästerna från Sapporo har rest vidare – och i morgon är det nyårsafton.
Det här är en kompletteringsbild som jag, efter att ha sovit på saken, tycker behövs i sammanhanget.


Publicerat i Tecknat, målat och tryckt, Tyckanden & tankar | Kommentarer inaktiverade för Insomnia

I boklådan

SJÄLVKLART GER DET en speciell känsla att se sitt eget litterära verk bjudas ut i bokhandeln. Om inte i den lokala boklådans skyltfönster (ännu?) så kan jag i alla fall se den på nätet: Bokus. Boken släpptes i torsdags, den 28 april. Det är nästan ett år efter att jag avslutade historien som underhöll mig under ett ruggigt vinterkvartal. Kan nu mitt ”epos” locka och underhålla andra också, vore det ju extra roligt!


Publicerat i Tecknat, målat och tryckt, Tyckanden & tankar | Kommentarer inaktiverade för I boklådan

Läsning i Coronatid

En viss distansering från medmänniskor brukar ingå i min vanliga livsföring. Men nu när ’isolering’, av begripliga skäl, är påbjudet kan ibland avsaknaden av umgänge bli lite tråkigt och irriterande. Då är det tur att det finns böcker!

NOG FÖR ATT jag själv brukar kunna hitta min litteratur, men det är ändå en förmån att ha en ”lektör”, med den rätta känslan för vad jag uppskattar att läsa och som ger mig boktips. Min dotter har just den känslan. Förr eller senare kanske jag hade hittat Agota Kristof själv i bibliotekshyllan, men jag kunde också ha fortsatt att missa författaren och boken. Nu fick jag alltså tipset.
Det här är absolut en av de märkligaste romaner jag läst och en som jag omöjligt kunde lägga ifrån mig för några längre pauser. Jag blir förvirrad och när jag har avslutat boken är jag fortfarande bortkollrad. Vilket är sant – vilket är inte? Och är lögnen egentligen lögn?
Det är en trilogi, men med tätt förbundna delar även om de inbördes skiljer sig åt. Tidsskede och plats är historiskt bekanta även om ingetdera anges. Sedan vore det ett missgrepp att närmare försöka beskriva romanen här. Den förtjänar verkligen att den bli din egen upplevelse!

 


Publicerat i Tyckanden & tankar | Kommentarer inaktiverade för Läsning i Coronatid

Svårt liv

I VÄNTAN PÅ att få se mitt första egna litterära verk i tryck, och medan det senaste vinterprojektet ligger och mognar, uppstår förstås frågan: Vad ska jag hitta på nu?
”Diverselådorna” i datorn innehåller påbörjade saker, avstannade och övergivna projekt, lösa idéer och flummiga hugskott. Flera bara som en titel eller omslagssida. Några mer substantiella, till och med framskridna manus finns också i samlingen. Och så poppar nya impulser fram då och då.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det finns alltså saker att fortsätta med om jag vill, men då måste det förstås stämma med vad jag har lust att göra och vilken idé som känns bärig. Jag har aldrig problem med att ömka mig och att tycka jag har ett svårt liv.


Publicerat i Tecknat, målat och tryckt, Tyckanden & tankar | Kommentarer inaktiverade för Svårt liv

Att avsluta en roman

JAG HAR HÖRT att det svåraste med att skriva en bok är att avsluta den. Det tror jag på. Jag läser gärna Patrick Modianos böcker. Det är inte för inte som han fick Nobels litteraturpris 2014.

Men man får stå ut med hans besatthet av att referera till Paris och dess stadsdelar, kvarter, gator och enskilda adresser. Han är ett med staden och hans böcker har ofta (jag har inte läst alla ännu) Paris som fond i sitt författarskap. I ”Straffeftergift” berättar han om sin och sin lillebrors barndomstid då de inackorderats hos tre ”mostrar” i en mindre ort nära huvudstansden, medan föräldrarna är på skilda håll, på turnéer respektive affärsresor. Pojkarna blir väl omhändertagna, men upplever samtidigt livet i en högst obegriplig tillvaro där sakerna endast får sina vaga och fragmentariska förklaringar. Det är lätt att känna in barnets förvirring inför de vuxnas värld.
Efter en engagerande läsning av Modianos minnen, kommer slutet på romanen oväntat. Det känns som ett kapitelslut, men berättelsen fortsätter inte på nästa sida. Jag som läsare lämnas lika tvärt övergiven och undrande som barnen i boken. När jag fått tänka några sekunder i den plötsligt uppkomna tomheten som en utläst bok ger, inser jag hur skicklig författare Modiano är. På något annat sätt hade romanen inte fått ett lika genialt beskrivande slut.

 

 


Publicerat i Tyckanden & tankar | Kommentarer inaktiverade för Att avsluta en roman

Slutet på historien II

VÅREN KOM TILL bergen i Hokkaido. Madame Sashigawa lever vidare i sitt lilla värdshus. Då och då stannade någon resande till för att söka logi eller bara för att undfägnas och restaureras av det synnerligen utsökta köket. Det sägs att Kirikos sublimerade syster, Noriko, åter gjort ett besök och därvid yttrat att det kunde vara dags att bygga ut och modernisera. Så vitt man vet, ska Madame Sashigawa dock ha varit måttligt intresserad av ett sånt projekt: ”Men kära syster, det här är ju alldeles lagom!”

Den sista bilden från Hokkaido.

Vad det här projektet anbelangar, ska det få vila lite och sedan korrigeras, ändras och förmodligen korrigeras igen. Sedan kanske det blir åtkomligt här i Magazinet, för den som vill veta hur det egentligen förhöll sig med värdinnan, samurajen och värdshuset.


Publicerat i Tecknat, målat och tryckt, Tyckanden & tankar | 5 kommentarer

Slutet på historien

 

 

DET HÄR MED redaktörens behov av paus och omväxling är nog avklarat nu och det är dags att återgå till näringarna. ’Vinterprojektet’ är nästan färdigt och våren är på väg. Jag fick min rast och vila med en liten helt ovidkommande studie i plastellina, en skiss som inte har med något särskilt att göra. Men att fortsätta att jobba med den och bland annat modellera en fjällig reptilkropp, nej det räcker varken min tid eller mitt tålamod till för. Och jag ska inte lämna Madame Sashigawa vind för våg heller. Nu är det ju dags att få ihop slutet på historien.


Publicerat i 3-dimensionellt, Tyckanden & tankar | Kommentarer inaktiverade för Slutet på historien

Orubricerat

Redaktören känner att han behöver lite omväxling.


Publicerat i 3-dimensionellt, Tyckanden & tankar | Kommentarer inaktiverade för Orubricerat

Till bron

MEDAN DEN GAMLE håller en låg profil i influensatider, adderar han en och annan bild till samlingen, för att göra den lite mer komplett:

Det är ingen särskilt munter Kikori Sashigawa som följer ”sin gäst” när denne fortsätter sin resa efter det långa uppehållet. Hon kan lika gärna passa på att handla hem till sitt värdshuskök och samtidigt dra ut på avskedet. Hon önskade att Roku’ skulle stanna, men han är fast besluten att komma iväg. Vid bron ska deras vägar skiljas. Samurajen går söderut och Madam återvänder sedan hem till sitt värdshus. Ensam, sorgsen.


Publicerat i Tecknat, målat och tryckt, Tyckanden & tankar | 2 kommentarer