A Diminutive sense of Decency on Earth.
DET BLIR EN bild då och då till samlingen. Nummer 17 scannade jag idag. Temat ”Last Life on Earth” har fått lite modifikation och det skulle mycket väl kunna ta en ny vändning: ”New Life on Earth”. Det har ju råkat uppstå ett läge som jag själv inte har full koll på och om kvantfysiken* dessutom blandar sig i händelseförloppet kan nästan vad som helst ske.
Den grillade haren är således inte död, bara välstekt och han är ännu med i leken vilket förra inlägget visar. I en parallell verklighet kan vi hoppa bakåt i tiden och studera hur det var med haren när han just anlänt. Långt innan han hamnade på spettet! Hans oblyga entré är beklaglig, ehuru helt naturlig. Men allt som är naturligt är ju inte trevligt och moraliskt. Tyvärr!
*Syrran tipsade om denna mystiska faktor.
Redaktören/Kreatören
RÄCKER INTE ARBETSVECKAN till, får man ta till ”övertid” på helgerna – utan ob-tillägg. Tempot kunde alltså ha varit högre, men det är en del klurigheter med uppdraget som tar tid. Hur ritar man saker som ligger bakom, men ändå ska synas? Hur ser thyroidae ut från vänster sida? Det går framåt i alla fall. Nu håller jag afton och tar nästa pass i söndagens förmiddagsljus. Jag ser redan fram emot morgonkaffet!
VÄSSAR PENNORNA och räknar pappersark. Jag har tillräckligt hemma. Sköljskålen har nytt vatten och färglådan kompletterad. En förfrågan i förra veckan resulterade i en godkänd offert och klartecken. Så nu är sysselsättningen tryggad månaden ut. Jag skjuter således upp mitt vårprojekt något, med renaste samvete och är tillbaka i gebitet ”medicinskt” ett tag: Människokroppen – alltid lika intressant, gåtfull och skoj att teckna. Sobotta’s Vol I och II finns tillhands. Lite göranden under lördagen, sen tjuvstartar jag på söndag. Ser fram emot det! Det var nog nästan två år sedan sist med den här kunden. Ett break i oföretagsamheten och Håglös kan dra all världens väg.
